Aktuellt från Linnéuniversitetet
”Ett universitet där allt är möjligt”

Föreläsningsserien vill visa på Universitetets olika kunskapsmiljöer. Föreläsarna delger oss de senaste rönen inom några aktuella forskningsområden.
Avgift 300 kr för höstens föreläsningsserie. Övriga erlägger 100 kr per föreläsning
Tid onsdagar 16 september, 21 oktober, 18 november och 9 december kl 13.30–15.00
Lokal Lorensbergskyrkan, Lorensbergsleden 8, Kalmar
Ansvarig Leif Marcusson, tfn 070 310 41 09

16 september – Medeltiden och helgonen

Anders Fröjmark (docent) kommer att prata om medeltiden och helgonen. Helgonen finns kvar i dagens Sverige som personnamn, kalenderdagar och symboler, samt lockar fortfarande pilgrimer. Mellan kristendomens införande och reformationen spelade helgonen en mycket större roll: den kristna kalendern strukturerade tiden, helgons gravar var viktiga målpunkter, och människor vandrade långa vägar för att nå dem. I en tid med låg läskunnighet fungerade helgonberättelser som folklitteratur, spridda muntligt och både underhållande och uppbyggliga – de förmedlade också kunskap om avlägsna platser och tider. Helgonkulten påverkade även det tidiga civilsamhället: gillen organiserades i helgonens namn som ömsesidiga stödorganisationer. Det fria föreningslivet, viktigt för lokal tillit, har därmed rötter i den medeltida helgonkulten.

21 oktober – Arbetets betydelse för den personliga identiteten – och sen då?

Katarina Zambrell (lektor) fokuserar på kopplingen mellan upplevelser i arbetet och den personliga identiteten. Att arbetet är viktigt för flertalet yrkesverksamma. Vi diskuterar sällan identitet eller relationen mellan arbete och identitet. Det innebär inte att identitetsfrågor är oviktiga. I stället pratar vi ofta och gärna om vårt arbete och de upplevelser arbetet medför. Det som detta prat handlar om är att identiteten utvecklas, stärks och/eller försvagas i arbetet, särskilt när vi berättar om våra arbetsrelaterade upplevelser. I sin föreläsning berättar Katarina bland annat om vilka aspekter eller dimensioner i arbetet som påverkar identiteten. Avslutningsvis vill Katarina öppna en diskussion med åhörarna om vad som händer med identiteten när vi lämnar yrkeslivet.

18 november – Akvatiska ekosystem i klimatförändring

Lnuc for ”Ecology and Evolution in Microbial model System” undersöker dynamiken i ekologi och evolution av sammanlänkade organismer som är associerade med akvatiska ekosystem, från land genom kustområden och till öppet hav.

Petter Tibblins (docent) presenterar hur Östersjöns kustfiskar påverkas av ett varmare klimat. Östersjön förändras – och det går snabbt. Vattnet blir varmare, årstiderna förskjuts och förutsättningarna för livet under ytan förändras. I detta seminarium behandlas hur klimatförändringar påverkar kustnära fisksamhällen i stort. Vilka arter som kan komma att öka eller minska. Hur samspelet mellan arter förändras. Vad som händer när viktiga livshändelser, som lek och födotillgång, inte längre sammanfaller i tid. Fokus ligger på att förstå processerna bakom föränd-ringarna – och vad de kan innebära för framtidens kustmiljöer.

Jarone Pinhassi (professor) berättar om marina bakteriers avgörande roll i de globala kretsloppen av kol, kväve och fosfor. Hälften av all fotosyntes på Jorden utförs av mikroskopiska alger i havet, och bakterier omsätter hälften av det organiska material som produceras – svårfattliga 72 miljoner ton kol per dag. För att förstå effekten av framtida klimatförändringar är därför forskning kring bakteriesamhällets artsammansättning och vilken funktion olika bakterier spelar i marina ekosystem central.

9 december – Förtroende, tillit, misstro, desinfor-mation och konspiration i ett komplex medielandskap

Kunskapsmiljön ”En ifrågasatt demokrati” forskar om hur demokratin formas, prövas och utmanas – såväl på det politiska som det kulturella fältet, där värderingar, identiteter, lojaliteter och samhällsvisioner ställs mot varandra.

Kristoffer Holt (professor) berättar om hur förändringar i medielandskapet påverkar medborgarnas förtroende för nyhetsmedier och det offentliga samtalet, och vilka konsekvenser detta får för demokratins funktionssätt. Med fokus på tillit diskuteras drivkrafter bakom misstro, relationen mellan etablerade och alternativa medier samt risker för polarisering, desinformation och en försvagad gemensam verklighetsgrund, samtidigt som möjliga vägar för att stärka kritiskt tänkande och ett hållbart offentligt samtal lyfts fram.

Hanna Carlsson (docent) visar hur ett alltmer komplext informationslandskap – präglat av desinformation, konspirationsidéer och AI – utmanar tilliten till samhällets institutioner. I fokus står medie- och informationskunnighet (MIK) som en avgörande demokratisk kompetens. Föredraget lyfter särskilt folkbibliotekens roll som tillitsbärare och nyckelaktörer i att stärka människors förmåga att navigera i dagens informationsflöden.